fredag 26 februari 2016

Att bemöta vid kriser


I tisdags ordnade vi ett föreläsningstillfälle tillsammans med dagcentret Hyddan i Nykarleby. Under kvällens gång fick vi ta del av en Mindfulness övning tillsammans med M.E.A. Harmonie, samt lyssna på en föreläsning av kurator Gunnar Norrlund.
   I något skede av livet kommer vi alla i kontakt med någon som befinner sig i kris. Det kan vara en vän, kollega eller en främmande människa på gatan som plötsligt blivit drabbad av dödsfall, sjukdom eller andra svåra orsaker som gör att en människa kan befinna sig i ett kristillstånd.  Att bemöta människor som befinner sig i svåra livslägen var temat för kvällen.  De flesta av oss har säkert känt känslan av att man inte vet vad man skall säga till en annan människa som befinner sig i kris. Vi kanske är rädda för att säga något fel som kunde göra situationen ännu värre för den som befinner sig i kris. Som följd av detta kanske det händer sig att man undviker situationen helt och hållet och inte säger något alls. Gunnar Norrlund påpekade att ifall man känner sig osäker inför ett möte med en person som befinner sig i kris, så är det helt normalt och inget som man behöver skämmas för. En tumregel är att det oftast är bättre att säga något, vad som helst, än att inte säga något alls.
   Norrlund har lång erfarenhet av att jobba som kurator till cancer patienter och han gav oss några direkta tips om vad man kan säga i en situation då man möter en människa som befinner sig i kris. Ifall man känner sig väldigt osäker inför det första mötet kan man enligt Norrlund helt enkelt säga ärligt ” Jag vet inte vad jag skall säga, men jag ville ändå komma för att träffa dig”. Ett annat tips som Norrlund gav oss var att istället för att säga ”Hur känns det” så kan man fråga ”Är det något som du önskar få tala om”. Ifall man frågar ifall det är något som personen i kris vill tala om så ger man ett öppet val åt personen som är i kris. Han/hon behöver inte svara mer än ja eller nej ifall han/hon inte vill, men möjligheten att få prata av sig finns också där. Ifall man frågar personen i fråga hur det känns så kan han/hon känna sig tvingad att ge något form av svar, vilket han/hon kanske inte är redo för. Ett annat bra sätt att bemöta en människa i kris kan vara genom att fråga ”Är det något som jag skulle kunna hjälpa dig med”, ifall svaret är nej, kan en bra följdfråga vara ”Om det inte är något just nu, vill du att jag kontaktar dig på nytt senare”. Med dessa frågor ger du plats åt personen som befinner sig i kris, medan du ändå meddelar att du finns där för att ge stöd vid behov.
   Kvällens tema var väldigt intressant och något som berör oss alla. Dessa konkreta tips som Norrlund gav oss kan vara bra att ha i bakfickan ifall man känner sig osäker inför ett möte med en människa i kris. Det viktigaste är att visa att du finns till och att du bryr dig. Det kan också vara bra att svänga på saken och tänka efter; om jag själv befinner mig i kris, hur vill jag bli bemött?

//Fredrika



tisdag 16 februari 2016

INFOILTA - INFOKVÄLL



Järjestämme infoillan  1.3 klo 18.00 Kelan uusista lääkekorvauksista ja Omakanta - terveyskirjastosta.  
Vi ordnar en infokväll 2.3 kl. 18.00  om FPA:s nya läkemedelsersättningar och Kanta - tjänsterna 

onsdag 10 februari 2016

LIFEHACKING FÖR UNGA


Vill du åstadkomma mera i ditt liv och samtidigt öka din motivation och ditt självförtroende för att uppnå saker? Vill du lära dig tekniker som verkligen fungerar? 

Torsdag den 10.3 kl. 19.00 delar public speakern Oscar Damèn med sig av olika tekniker från forskning i positiv psykologi och motivationspsykologi. 

Ta steget och kom närmare dina mål genom att komma till Folkhälsanhuset i Vasa 10.3 kl. 19.00

Anmälan senast 8.3 (se flyer)




tisdag 9 februari 2016

EN FÖRELÄSNING OM SENSITIVT BEGÅVADE MÄNNISKOR



Förra veckan så ordnade vi här på föreningen för andra gången en föreläsning om HSP med Malin Knip. Det har visat sig vara en hit båda gångerna. HSP (Highly sensitive person) är ett begrepp som börjar bli mer och mer allmänt. Och många känner igen sig och har äntligen fått en förklarning på varför de känner eller reagerar på ett visst sätt.

HSP är ingen sjukdom eller diagnos utan ett medfött karaktärsdrag som 15-20 % av befolkningen har.  De som har en extra känslighet registrerar fler känslomässiga intryck och reagerar mera på stimulans utifrån och inifrån än andra de bearbetar också intryck på ett djupare plan.
En människa som är högkänslig hör, ser och känner sådant som de flesta andra missar därför att de har en normalkänslighet och är utrustade med mottagare som inte kan avläsa de frekvenser som högkänsliga kan ta in. Man kan säga att för att en flock skall överleva så behövs högkänsliga.

Malin har i sitt material som hon gick igenom på föreläsningen listat täcken på förhöjd känslighet. De skall ni få ta del av här:
  •  man blir lätt uttröttad av många starka intryck
  •   upplevelse att bli urlakad eller tom i själen när man vistas bland många människor under en lång tid
  •  man har större behov än andra att vistas för sig själv en stund
  • man känner av stämningarna när man kommer in i ett rum
  • det händer att man hör undertoner i det folk säger
  • man är duktig på att skapa en trivsam atmosfär
  • man blir stressad av kaotiska miljöer
  • man njuter intensivt av skönhet och ser nyanser som många tycks missa
  • man kan bli djupt gripen av konst, musik, litteratur, teater och film man känner intensivt nyanser, smaker och dofter och njuter av dem
  •  man upplever årstidsväxlingen med stor intensitet
  • man kan ha en känsla av enhet med universum
  • man har ett rikt inte liv, funderar kring existentiella frågor
  • känslorna är lättväckta
  • man är sällan påträngande eller burdus man respekterar andras gränser instinktivt
  •  blir i obalans om man inte får äta regelbundet
  • man är bra på att se andras behov
  •   man engagerar sig lätt för mycket i andras problem
  •  man har lätt för att komma på nya idèer
  •  som barn ansågs man ofta vara blyg och känslig
  •    man har ofta svårt att mentalt släppa saker som har hänt, man kan ha en tendens att älta saker
  • man tycker ibland att det är obegripligt att andra inte blir så berörda som man själv blir av olika saker
  • man funderar ofta kring sina egna och andras reaktioner
  •   man svänger väldigt snabbt i humöret
  •   man har svårt att hitta off-knappen
  •    man skäms ofta för att man är så löjligt-känslig
  •  blir man arg så börjar man gråta
  •   man känner sig ofta dränerad på energi
  •   man tycker inte om att titta på skräckfilmer
  • man kan ha svårt att följa debatter
  •  man tycker bättre om att umgås med människor på tumanhand än i större grupper
  •   man är inte så intresserad av småprat men eftersom att man är en god lyssnare så får man ibland höra mera än man vill. Artighet hindrar en från att visa att man är trött.
  •  man upplever sig som en social ensamvarg


Malin nämner att man kan tänka på är att det inte är bättre eller sämre att vara extra känslig, det är ett neutralt personlighetsdrag, vi är precis sådana som det är meningen att vi skall vara- Det gäller att acceptera att så här är vi och vi anpassar vårt liv att leva efter det. Kanske skall man försöka anpassa livet efter sig själv och inte sig själv efter livet alltför mycket.

Boktips: -Drunkna inte i dina känslor av Maggan Hägglund och Doris Dahlin
Aktuell lista på studier hittas på www.hsperson.com


Här kan du göra ett test och se om du är högkänslig

måndag 8 februari 2016

KOM IHÅG DE UNGAS RÖST!

KOM IHÅG DE UNGAS RÖST!

När man arbetar med unga eller för unga händer det lätt att man glömmer bort att fråga de ungas åsikter och tankar.  Den 5.2 hade vi möjlighet att delta i ett seminarium, Tillsammans – Ett seminarium där ungas röst hörs. Seminariets syfte var att ge professionella verktyg och metoder för att lyckas involvera ungdomar. När unga får vara delaktiga och med och påverka blir de också tryggare vuxna som vågar delta i olika sammanhang, det menar Ann Backman. Vi borde nog oftare fråga ungas åsikter och fråga om hur ni unga vill bli bemötta. Som vuxna borde vi inte ta för givet att vi vet hur ni unga vill bli bemötta.

Vi fick ta del av 6 punkter som unga har utarbetat om hur de vill bli bemötta. Dessa punkter borde vi alla komma ihåg i vår vardag.

-          det som erbjuds unga skall vara lågtröskelsverksamhet
-          det skall kännas tryggt och välkomnande
-          unga uppskattar empati och att man har tid att lyssna
-          unga vill känna att saker och ting uppnås tillsammans
-          man skall vara känslig för den ungas situation
-          unga vill kunna påverka stödet som ges

Dagen var givande på många sätt. Man fick absolut nya tankar och verktyg som man kan ha nytta av i vardagen.  

Till er unga vill jag säga: Våga säga vad ni tycker! och till alla vuxna och professionella vill jag säga: Kom ihåg att ta unga i beaktande, de är en resurs!


Ha en bra vecka! 

// Anna