måndag 18 januari 2016

SINUN APU VOI OLLA SE RATKAISEVA – OJENNA KÄTESI JA OLE LÄSNÄ! - DU KAN GÖRA SKILLNAD – STRÄCK UT DIN HAND OCH STANNA KVAR!

Ole se henkilö jonka apu ratkaisee. Ojenna kätesi! Se on tärkeämpää kuin voisit uskoa.

Monta vuotta sitten voin todella huonosti. Tunsin itseni todella yksinäiseksi ja hylätyksi omien ongelmieni kanssa.  Koin, että kukaan ei ymmärtänyt tilannettani tai olisi pystynyt auttamaan minua. Miten joku olisi voinut auttaa minua kun en oikein tiennyt minkälaista apua olisin tarvinnut. Kaipasin henkilöä, jonka olalle olisin voinut nojata ja joka olisi halannut minua ja sanonut: Kaikki järjestyy.

Jos lähipiirissä ei ole ketään, joka lohduttaisi, on helppoa muuttua sulkeutuneeksi ja itsetuhoiseksi. Niin kävi myös minulle. Ajan myötä puhumisesta tuli yhä vaikeampaa, koska olin pitänyt asioita liian kauan sisälläni. En oikein tiennyt mitä sanoisin, kuinka sanoisin tai kenelle.

Ulospäin  saattoi vaikuttaa siltä, että kaikki oli ihan hyvin, mutta tosi asia oli se, että taistelin todella kovaa. Elämästä tuli noidankehä – kaikki vaikutti ulospäin hyvältä joten en saanut tukea ja sen takia jouduin jatkaa taistelua yksin. Minua ei kulttu tai huomattu sillä en halunnut häiritä. Ajattelin, että olinhan minä pärjännyt näin kauan, miksi en voisi pärjätä myös vähän pitempään.

Lopulta tapasin henkilön, joka ojensi kätensä ja oli läsnä. Tästä henkilöstä tuli ensimmäinen aikuiskontakti moneen vuoteen. Hän kuunteli minua vaikka en juurikaan puhunut, hän ei jättänyt minua vaan oli kärsivällinen vaikka asiat edistyivät hyvin hitaasti. Hän oli minun puolellani jokaisessa tilanteessa – pystyin siis luottamaan häneen. Hän auttoi minua ymmärtämään, että minulla oli oikeus näkyä ja kuulua. Hän auttoi minua ymmärtämään, että minulla oli oikeus jatkaa elämääni ja olla onnellinen vastoinkäymisistä huolimatta.  Tämän henkilön ansiosta uskalsin vähitellen ruveta purkamaan suojamuurejani.  Uskon tai oikeastaan tiedän, että tämä henkilö ei voi ymmärtää kuinka tärkeä hän minulle on ollut tai kuinka tärkeää työtä hän tekee.

Teille kaikille, jotka taistelette haluan sanoa: pyytäkää apua, te löydätte kyllä aina niitä ihmisiä, jotka haluavat auttaa. Se on totta, että omasta tilanteesta kertominen voi olla todella vaikeaa ja pelottavaa mutta se on todella sen arvoista! Kaikille teille muille haluan sanoa: ojentakaa kätenne tukea tarvitsevalle. Kysykää tämän henkilön vointia ja näyttäkää, että olette käytettävissä. Yhden henkilön apu voi olla ratkaiseva!  Sinun ei tarvitse olla kuraattori, psykologi tai lääkäri – ole vierellä kulkija!

Olkaa vierellä kulkijoita toisillenne!

Voimia! t: Anna 


Var den person som gör skillnad. Sträck ut din hand! Den är mer uppskattad än du tror.


För många år sen mådde jag oerhört dåligt. Jag kände mig ensam och övergiven med de problem jag kämpade med. Jag kände att ingen förstod min situation eller kunde hjälpa. Hur kunde någon hjälpa mig när jag inte riktigt visste hur jag ville bli hjälpt? Jag saknade en person att luta mig på och en som kunde krama om mig och säga: Det kommer nog att bli bra.

När det inte finns någon person att få tröst från är det väldigt lätt att bli inåtvänd och självdestruktiv. Det blev jag också. Det blev allt svårare att tala om sin situation eftersom man hållit den inom sig så länge. Man visste inte vad man skulle säga, hur man skulle säga eller åt vem..

Utåt sett såg det säkert ut som att jag mådde hur bra som helst, men egentligen kämpade jag oerhört mycket. Livet blev en ond spiral – allt verkade bra så jag fick ingen hjälp och då blev jag tvungen att kämpa vidare själv. Jag syntes eller hördes inte för jag ville inte störa. Jag tänkte att jag hade ju klarat mig så här länge, varför skulle det inte fungera en tid till.

Tillslut träffade jag en person som sträckte ut sin hand och stannade kvar. Denna person blev den första vuxenkontakten på många år. Hon lyssnade på mig fast jag inte sa så mycket, hon stannade kvar och hade tålamod fast det gick långsamt. Hon stod vid min sida i vått och torrt – jag kunde lita på henne. Denna person hjälpte mig att förstå att jag hade rätt att synas och höras. Hon hjälpte mig att förstå att jag kunde gå vidare, att jag hade rätt att vara lycklig och må bra trots mina motgångar. 
Småningom började jag släppa alla murar jag byggt upp runt om mig tack vare det stöd jag fick. Jag tror inte denna person vet hur viktig hon varit för mig och hur otroligt viktigt arbete hon gör.

Till alla er som kämpar vill jag säga: sök hjälp för det finns alltid människor som vill hjälpa. Ja, det kan kännas oerhört jobbigt att berätta om sin situation men det är absolut värt det! Till alla er andra där ute vill jag säga: sträck ut er hand till en person som ni ser mår dåligt. Fråga hur personen mår, stanna kvar och visa att ni finns där om det behövs. En person kan göra skillnad! Du behöver inte vara, kurator, psykolog eller läkare för att hjälpa – var en medmänniska!

Var medmänniskor för varandra!
Kram! Anna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar