fredag 12 maj 2017

Dramadagar i Petalax högstadium

Skolåret börjar lida mot sitt slut, det betyder att ungdomsprojektet Mera Tillsammans också börjar avsluta sin verksamhet i skolorna. Huvudskolan på svenskt håll har under läsåret 2016-2017 varit Petalax högstadium. Som avslutning fick åttondeklassisterna delta i en dramadag tillsammans med sin klass. Temadagarna ordnades i samarbete med sista årets studerande vid Novia scenkonst. Ett stort Tack ska de ha! Det skulle ha varit omöjligt att förverkliga dramadagarna utan deras professionella insats!

Under fyra dagar i slutet av april och början av maj fick alla åttondeklassister klassvis delta i dramadagarna. Det blev en eftermiddag per klass. Från Novia scenkonst deltog 5 studeranden som hade satt ihop olika scener med temat Ung och Psykisk ohälsa. Teaterformen som användes var inte av det traditonella slaget, (där skådespelarna vanligtvis står på scen och åskådarna sitter tysta och tittar), utan här fick åskådarna delta i pjäsen och disskutera tillsammans med skådespelarna mellan scenerna. Den här formen av teater kallas för forumteater. Mera om det senare!

Dramadagen började med att vi alla samlades i en ring och hade olika fysiska övningar för att bli varma i kläderna. Vi började med en namnlek med lite olika variationer beroende på gruppen. Efter det forsatte vi med andra övningar, en var t.ex. assosiationsövningen Jag är ett träd. En person börjar med att ställa sig i ringen och säga "Jag är ett träd" samtidigt som hen med kroppen formar "ett träd". Därefter stiger nästa in i ringen och får föreställa vad som helst som den personen assosierar med ett träd. Det kan vara vad som helst, t.ex. ett äpple som hänger i trädet, barken på trädet eller katten som sitter under trädet. Det är bara den egna fantasin som sätter gränser! Det här var en väldigt rolig övning och vi skrattade mycket tillsammans.

Efter uppvärmningen körde själva forumteatern igång! Skådespelarna hade övat in tre scener som eleverna fick behandla. Pjäsen handlade om Isabell, som är en tjej som går på åttan. Hennes mamma har blivit diagnostiserad med depression. Hennes pappa skäms över det och förbjuder Isabell att prata om det utanför hemmet. Allt detta påverkar Isabell och under de tre scenerna får vi följa med på vilket sätt problematiken hemma märks hos Isabell.
I den första scenen ser vi Isabell och hennes pappa som sitter vid frukostbordet. Hennes mamma har just kommit hem från sjukhuset och när hon vaknar blir Isabell sprudlande glad och överröser mamma med information. Mamman är rätt apatisk och kan inte visa intresse för Isabells tankar. Isabell blir sårad och hennes pappa påminner henne om att detta pratar vi inte om utanför hemmets väggar. Scenen fortsätter utomhus, pappa och Isabell är på väg till bilen för att åka till jobb och skola. På vägen ut möter Isabell grannfrun, som också är Isabells kompis Samis mamma. Grannfrun frågar hur det är med Isabell och hur det är med Isabells mamma. Isabell ljuger och säger att allt är bra. Hon vill ju inte uppröra pappa, som har förbjudit henne att tal om saken!
I det här skedet fick eleverna disskutera sinsemellan vad de tyckte gick snett i scenen. Fanns det nåt som Isabell kunde ha gjort annorlunda för att det skulle bli en bättre utgång? Förslagen som kom var att Isabell kunde ha berättat för grannfun hur det står till med henne och hennes mamma. Isabell kunde ha pratat med pappan om saken och sagt att hon tycker att det är fel att skämmas över att mamma mår psykiskt dåligt. En del andra varianter kom också som förslag. Efter det spelades scenen utomhus upp igen och frivilliga elever fick hoppa upp på scen och testa spela sin variant av Isabell.
I andra scenen fick vi följa med Isabell i skolan. Hon blir utnyttjad av två klasskamrater att göra deras läxor. Eftersom hon så gärna vill ha någon att vara med och hon har dragit sig undan sina gamla vänner, gör hon läxorna. De nya vännerna bjuder henne på fest där de vill att hon ska dricka alkohol och ta piller tillsammans med dem. Senare uppmanar de henne att stjäla en mopednyckel. Isabell måste bevisa att hon är värdig att få umgås med dem. Isabell blir påkommen av mopedägaren Tobias och scenen slutar med att Tobias tar till våld mot Isabell.
Det här var den mest intressanta scenen, av den anledningen att det kom mest ändringsförslag från ungdomarna.Olika alternativ som föreslogs var t.ex. Isabell borde inte dricka alkoholen eller ta pillren. Isabell kunde gömma drogerna så att ingen på festen kan ta dem. Isabell borde bara lämna festen. Isabell ska våga säga emot att hon inte vill ta mopednycklarna. Isabell kunde gå och fråga mopedägaren om de får låna mopeden, istället för att stjäla nycklarna osv. Det fanns helt klart många alternativ för Isabell! Än en gång fick frivilliga elever äntra scenen och spela sin version av Isabell för att se om det medför någon förändring för henne.
I den sista scenen sitter Isabell hemma och gör sina läxor. Hon dras hela tiden till mammas stängda sovrumsdörr och skulle så gärna vilja dela sin tid med mamma. I sitt illamående och ensamhet börjar Isabella skära sina handleder. Hon blir avbruten av kompisen Sami som ringer på dörren och vill umgås med henne. De lämnar hemmet och det uppstår osämja emellan dem. I samma veva råkar Sami få syn på Isabells skärsår och han blir väldigt upprörd. Han förbannar Isabell över det hon har gjort och hans sista ord är "Jag kan inte vara din vän".

Den sista scenen behandlade vi inte under dramatimmen. Däremot tog vi upp den i efterbehandlingen och funderade över hur elverna själva vill att deras vänner ska reagera om man berättar att man mår psykiskt dåligt. Under efterbehandlingen funderade vi också på alla de olika karaktärerna som fanns med i pjäsen och hur de betedde sig.

Dramadagarna var väldigt lyckade och det kom mycket bra feedback från eleverna! Ungdomarna tycker att teater är ett bra sätt att lyfta upp psykisk ohälsa och bearbeta det. Det är väldigt konkret samtidigt som många tyckte att det var en rolig upplevelse! I varenda klass såg pjäsen olika ut eftersom eleverna själva fick skådespela och bestämma vad som skulle hända.

I huvudskolan på finskt håll har vi hållit likadana dramadagar men också där har förstås pjäsen sett olika ut i varenda klass. Stay tuned, för det kommer ett skilt blogginlägg om det nästa vecka!

/ Anna N-J, projektarbetare Mera Tillsammans



tisdag 9 maj 2017

Uusi työntekijä esittäytyy



Hei,
Olen Aada Vihanta, uusi määräaikainen työntekijä FinFamin Kokkolan toimipisteessä. Olen 21-vuotias sosiologian opiskelija Tampereen yliopistosta. Joulukuussa sain valmiiksi kandidaatin tutkielmani ja muutin väliaikaisesti takaisin kotipaikkakunnalleni Kannukseen poikaystäväni kanssa. Mielessäni on ollut jo pidempään välivuoden pitäminen ja oman alani työkokemuksen hankkiminen. Mahdollisia työpaikkoja etsiessäni löysin FinFamin ilmoituksen avoimesta työpaikasta ja ajattelin heti, että tämä kuulostaa sellaiselta paikalta, jossa haluaisin työskennellä.
Mielenterveyteen liittyvät ongelmat ja asiat ovat olleet jo lapsuudesta asti osa elämääni. Jo teini-iässä ajattelin, että tulevaisuudessa haluaisin tehdä jotakin auttaakseni ihmisiä, joille mielenterveyden ongelmat ovat osa arkea. Mielestäni on erittäin tärkeää huomioida myös omaiset ja heidän jaksamisensa, sekä tarjota heille tukea ja apua. Olen todella iloinen, että voin nyt olla osa porukkaa, joka tekee juuri tätä. Työssäni keskityn erityisesti nuorten mielenterveysomaisten löytämiseen ja heille suunnatun toiminnan kehittämiseen. Haluan olla tukena ja apuna, ja toivonkin, että minua olisi helppo lähestyä.
Vapaa-ajallani tykkään viettää aikaa perheeni, ystävieni ja koirani kanssa. Harrastan myös ratsastusta, lukemista ja liikuntaa. Nautin rauhallisista aamuista aamukahvin ja lehden kanssa ja siitä hetkestä, kun olemme molemmat kotona poikaystäväni kanssa ja voimme vaihtaa päivän kuulumiset. Pienet arjen asiat tekevät minut iloiseksi ja onnelliseksi.
Ollaan kuulolla!
Aada


Svenska



Hej,

Jag är Aada Vihanta, nyanställd här på FinFami i Karleby. Jag är 21 år gammal och studerar sociologi på Tammerfors universitet. I december gjorde jag färdigt min kandidat avhandling och flyttade tillfälligt tillbaka till min hemort Kannus, tillsammans med min pojkvän. Jag har länge tänkt på att ta ett mellanår från studierna och skaffa arbetserfarenhet inom min egen bransch. När jag sökte efter möjliga arbetsplatser hittade jag FinFamis annons om en ledig arbetsplats, och tänkte direkt att det låter som en plats där jag skulle vilja jobba.

Problem relaterat till mental hälsa har enda sedan jag var barn varit en del av mitt liv. Redan i tonåren tänkte jag att i framtiden vill jag hjälpa människor med mentala problem i vardagen. Jag tycker det är mycket viktigt att också uppmärksamma de anhöriga och deras ork, samt erbjuda dem stöd och hjälp. Jag är jätte glad över att nu vara en del av en grupp som gör just detta. I mitt arbete kommer jag att fokusera på att hitta unga anhöriga och utveckla verksamhet för dem. Jag vill stöda och hjälpa unga, och jag hoppas att det känns lätt att ta kontakt med mig.

På fritiden tycker jag om att spendera tid med min familj, mina vänner och min hund. Till mina hobbyn hör också ridning, läsning och idrott. Jag njuter av lugna morgnar med en kopp kaffe och en tidning, samt de stunder då både jag och min pojkvän är hemma och vi kan tala om dagens händelser. De små sakerna i vardagen gör mig glad och lycklig.

Vi hörs!

torsdag 27 april 2017

Harjoittelijan terveiset!


Hei!

Reilun kuuden viikon harjoittelujaksoni Finfamilla on päättymässä ja ajattelin kirjoittaa tänne blogiin lyhyet terveiset sen johdosta. Haluan kiittää Finfamin henkilökuntaa ja jäseniä siitä, että otitte minut niin sydämellisesti vastaan ja sain olla mukana monessa toiminnassa harjoittelujaksoni aikana.

Heti ensimmäisellä viikolla pääsin Prospect-ryhmän tapaamiseen, missä  keskustelimme  selvitymistaidoista ja oman ajan ottamisesta itselle.  Prospect on mielenterveyskuntoutujien läheisille ja perheenjäsenille suunnattu koulutusohjelma, jonka tavoitteena on ohjata heitä vaihtamaan ja pohtimaan omia kokemuksia sekä kehittämään tämän pohjalta omaan tilanteeseen sopivia selvitymiskeinoja. Tapaamisessa havahduimme siihen, miten tärkeää on kuormittavassa elämäntilanteessa muistaa huolehtia itsestä ja omasta jaksamisesta.

Harjoitteluni toisella viikolla suuntasimme omaisneuvoja Evan kanssa Maalahteen, missä yhdistys järjesti yhteistyössä muiden toimijoiden kanssa neuropsykologi Rakel Bergin luennon aiheesta: psykosjukdomar och deras inverkan på den kognitiva förmågan. Luennon jälkeen saimme esittää Rakelille aiheesta kysymyksiä. Meitä oli monta osanottajaa ja palaute tilaisuudesta oli positiivista.

Huhtikuussa kävimme Sabinan Tuvan avointen ovien päivässä ja olimme mukana esittelemässä yhdistyksemme toimintaa. Omaiscafessa ja keskusteluryhmissä minulla on ollut mahdollisuus tavata teitä omaisia ja yhdistyksen jäseniä. Olette antaneet minulle paljon uutta ajateltavaa mielenterveysasioista omaisten ja läheisten näkökulmasta. Harjoittelujakso on antanut mahdollisuuden syventää tietoa sosiaalipalveluiden kentästä yhdistystoiminnan näkökulmasta. Kiitos kaikille näistä yhdessä viettämistä hetkistä ja toivon teille aurinkoista kevään jatkoa!

/Marika, sosionomiopiskelija



fredag 21 april 2017

Tack från mig! / Kiitos mun osalta!



Svenska

Hörni, idag är det min sista dag här på praktiken med FinFami Österbotten och jag känner mig både ledsen och glad. Jag är glad för att i morgon åker jag tillbaka till Åbo var min familj bor men jag är ledsen för att jag måste lämna de här fina människorna jag lärt känna under mina sex veckor av praktik. Jag önskar jag kunde ta de här människorna till Åbo med mig!


Den här praktiken har varit en väldigt lärorik och underbar upplevelse. Mina handledare och deras arbetskollegor har tagit emot mig med öppna armar från dag ett och de har fått mig att känna gemenskap. Jag har inte en enda dag tänkt att "oh shit, nu är jag bara i vägen". Vi har haft jättekul ihop och jag har blivit mer säker på att mitt val av studier är den rätta för mig! Jag har fått göra allt från att ta hand om bloggen till att planera och dra föreläsningar/gruppverksamheter för främmande människor. Jag känner att arbetet som görs här på FinFami Österbotten är väldigt viktigt eftersom mental ohälsa har vuxit så mycket under de senaste åren och jag är tacksam för att jag fått ta del av den här föreningen!

Det känns tråkigt att lämna men samtidigt vet jag att nya äventyr väntar på mig hemma i Åbo vilket känns spännande. Hoppeligen kommer jag i framtiden ha kontakt med de människor jag träffat under mina sex veckor här för de är verkligen guld värda allihop. Tack från mig och ha det bra! <3

- Jessica

Suomeksi

Kuulkaas, tänään on mun vika päivä harkassa täällä FinFami Pohjanmaalla ja oon surullinen siitä mutta olen myös iloinen. Olen iloinen koska mä pääsen huomenna takasin Turkuun missä mun perhe asuu mutta oon surullinen siitä, että joudun jättämään nämä hienot ihmiset jotka oon mun kuuden viikon aika oppinut tuntemaan. Toivon, että voisin ottaa nämä ihmiset mukaani Turkuun!

Tämä työharjoittelu on ollut erittäin opettavainen ja hieno kokemus. Mun ohjaajat ja heidän työkaverinsa on ottanut mut avosylin vastaan jo ensimmäisenä päivänä ja mulla on koko ajan ollut semmonen olo , että olen yksi heistä. Ei oo ollu päivääkään kun olen miettinyt, että olen tiellä tai "joku ärsyttävä opiskelija". Meillä on ollut erittäin hauskaa yhdessä ja oon saanut varmistuksen siitä, että nämä opinnot ovat oikeita mulle! Oon saanut tehdä ihan kaikkea tän harkan aikana, kaikkea blogin huolehtimisesta luentojen/ryhmätoiminnan pitämiseen tuntemattomille ihmisille. Se työ, mitä FinFami Pohjanmaa tekee on tärkeetä, sillä mielenterveys ongelmat ovat nousseet vuosien aikana ja olen kiitollinen siitä, että oon saanut olla osa tätä yhdistystä!

Tuntuu haikeelta jättää tämä harkka mutta samalla tiedän, että uudet seikkailut odottavat mua kotona Turussa jotka tuntuu jännittäviltä. Toivottavasti tuun tulevaisuudessa pitämään yhteyttä niiden ihmisten kanssa, jotka oon näiden kuuden viikon aikana tavannut, sillä jokainen on kullan arvoinen. Kiitos mun osalta ja voikaa hyvin! <3

-Jessica

torsdag 20 april 2017

Att tåla stress / Stressin sietokyky

Bild från google / Kuva googlesta


Svenska

Hej på er! Hoppas erat påsklov var lyckat! Själv jobbade jag och sov på dagarna, riktigt skönt! Idag är det min näst sista dag här på FinFami Österbottens praktik vilket känns riktigt deppigt men det skall jag prata mer om i morgon för nu tänkte jag ta upp veckans tema - att tåla stress!

Vi lever i ett samhälle där 24h timmar på ett dygn inte verkar räcka till för allt vi vill hinna med. Jag valde den här bilden för jag tycker den passar så oerhört bra till dagens tema! Det går helt enkelt inte att undvika stress i dagens läge och därför har vi under den här veckan viljat ge tips och råd åt våra ungdomar på hur de kan lugna ner sig för tillfället men även hur man kan koppla av från stressen. Vi har diskuterat väldigt mycket om vad som får unga att må bra eller lugna och vi har fått en hel del olika förslag som t.ex. netflix, böcker, musik, ridning och spel. Det är oerhört viktigt att kunna ta en paus från stressen och göra något som får ens tankar någon annanstans. Om vi inte gör det kan det leda till en hel del psykiska sjukdomar som utbränning (burn-out) eller depression.

Vi har alla olika metoder så det finns inget rätt och fel. Därför vill jag att ni alla som läser detta inlägg skall fundera: Vad får MIG att må bra eller lugn? När du fått svar på frågan skall du verkligen göra de saker då du känner dig för stressad. Vi tog även lugna andetag tillsammans där vi fokuserade på vår andning; andas vi med magen eller bröstkorgen? Ifall man andas med magen är effekten bäst. Jag tänkte jag kunde länka en videosnutt från YouTube längst ner på inlägget ifall någon vill se hur en andningsövning går på. Om ni lägger lugnande musik i bakgrunden blir det ännu mer avslappnande!

Fastän stress har en negativ klang i sig känner jag att all stress ändå inte är negativt. Vissa människor kanske behöver en liten känsla av stress för att fungera bättre, som jag. Om jag är smått stressad får jag mycket mer gjort under en dag än om jag känner mig avslappnad och lugn. Det är alltså viktigt att hitta en balans mellan ingen stress alls och för mycket stress. Det är lättare sagt än gjort, jag vet men övning ger färdighet!

- Jessica

Suomeksi

Morjestaaa! Toivottavasti pääsiäisenne oli onnistunut! Itse tein vaan töitä ja nukuin päivät, kivaa! Tänään on mun toiseksi viimeinen päivä täällä FinFami Pohjanmaan työharjoittelussa, mikä tuntuu masentavalta mutta lisää siitä huomenna koska nyt ajattelin kertoa viikon teemasta, nimittäin stressin sietokyvystä!

Elämme yhteisössä missä 24 tuntia päivässä voi tuntua liian lyhyeltä. Tämän takia valitsin kuvan jonka näitte yläpuolella, se vaan sopii niin hyvin päivän teemaan! Nykypäivänä on suoraan sanottuna mahdotonta välttyä stressistä ja siksi halusimme tällä viikolla antaa vinkkejä ja neuvoja nuorille, että miten he voivat rauhoittua tilapäisesti tai jopa rentoutua. Olemme keskustelleet paljon siitä, että mikä saa heidät hyvälle tuulelle tai rentoutumaan ja saimme erilaisia keinoja kuten netflixin katsominen, ratsastus, musiikki, kirjojen lukeminen ja pelit. On äärimmäisen tärkeää, että osaa jättää stressin taakseen hetkeksi ja tehdä jotain mikä saa ajatukset muualle. Jos stressaamme liian kauan liikaa asioita, voimme saada eri näköisiä mielenterveysongelmia kuten uupumus (burn-out) tai masennus.

Meillä kaikilla on eri keinoja toimia ja mikään ei ole oikea tai väärä ja sen takia haluaisin, että jokainen joka lukee tämän kirjoituksen miettii itsekseen: mikä saa MINUT hyvälle tuulelle tai renotutumaan? Kun olet saanut vastauksen kysymykseen, tee oikeesti sitä kun sulla on liian kova stressi. Teimme myös syviähengityksiä yhdessä, jossa keskityimme hengittämiseen; hengitämmekö mahan kanssa vai rintakehän kanssa? Tämä harjoitus toimii paremmin jos hengittää mahan kanssa. Ajattelin laittaa videopätkän tohon alapuolelle YouTubesta missä näytetään miten näitä syviä hengityksiä voi tehdä jos jotakuta kiinnostaa. Jos laitat rauhallista musiikkia tausalle, saat enemmän irti harjoituksesta!

Vaikka sana stressi kuulostaa negatiiviselta, ei tarkoita että stressi olisi pelkästään negatiivista. Jotkut ihmiset tarvitsevat pienen tunteen stressistä toimiakseen paremmin, kuten minä. Itse saan paljon enemmän aikaseksi päivän aikana jos olen hieman stressaantunut kuin jos olen rentoutunut ja rauhallinen. On siis tärkeää löytää tasapaino stressittömän ja kovan stressin välillä. Se on helpompi sanottu kuin tehty, tiedän, mutta harjoitus tekee mestarin!


- Jessica



onsdag 12 april 2017

Svar på frågor / Vastauksia kysymyksiin

Hur kan man hjälpa om nån mår dåligt? / Miten voi auttaa jos joku voi huonosti?
- Ibland kan det räcka med att man berättar åt personen att man finns där för hen och att man lyssnar men det är viktigt att personen som mår dåligt får hjälp. Vart man kan vända sig till beror på åldern men det finns t.ex. skolkuratorn, sjukhus, Klaara i Vasa och på nätet kan man skicka till Decibel om frågor. Ifall personen inte själv vill få hjälp är det dock svårare och då kan man inte göra mycket mer än försöka prata med personen om hur viktigt det är att skaffa hjälp. Berätta även för en vuxen om personens mående. Kom ihåg: det är inte din uppgift att fungera som terapeut!

- Välillä riittää, että kuuntelee ja sanoo henkilölle että on tukena mutta tämä henkilö joka voi huonosti tarvitsisi apua. Mistä apua voi hakea, riippuu vähän iästä mutta voit kääntyä esim. koulukuraattorille, mennä sairaalaan, Klaara Vaasassa ja netissä voi mennä Reimariin kysymään kysymyksiä. Tämä voi toki olla vaikeaa, jos henkilö itse ei halua apua. Tässä kohtaan et voi oikeen tehdä muuta kuin puhua henkilön kanssa siitä, että kuinka tärkeetä on hankkia apua. Kerro myös aikuiselle henkilön voinnista. Muista: sinun tehtäväsi ei ole toimia terapeuttina!

Varifrån kan man få hjälp tryggt/pålitligt? / Mistä sitä apua voi oikeasti turvallisesti/luotettavasti hankkia?
- Den här frågan hänger mycket ihop med föregående fråga men jag ville ändå ha den här skiljt eftersom jag vill påpeka att dessa ställen som finns för att hjälpa oss människor verkligen är pålitliga och säkra. De flesta som jobbar med klienter har tystnadsplikt vilket betyder att man inte får berätta dina saker vidare, förutom om det känns som att du är en fara för dig själv eller andra. Ifall man bryter tystnadsplikten blir man bestraffad. Det kan hända att alla platser inte är just för dig men då kan man vända sig någon annanstans. Det är viktigt att inte ge upp hoppet av hjälp fastän det emellan känns hopplöst.

- Tämä kysymys liittyy paljon edelliseen kysymykseen mutta halusin kuitenkin laittaa tämän erikseen sillä halusin sanoa, että nämä paikat ovat turvallisia ja luotettavia. Suurimalla osalla työntekijöistä, jotka työskentelevät tällä alalla, on vaitiolovelvollisuus. Tämä tarkoittaa sitä, että työntekijä ei saa kertoa sun asioita eteenpäin, paitsi jos olet vaaraksi itsellesi tai muille.Jos vaitiolovelvollisuutta rikotaan, siitä saa rangaistuksen. Kaikki paikat eivät ehkä sovi juuri sinulle, mutta silloin voit kääntyä jonnekin muualle. On tärkeetä, ettet menetä toivoasi avun suhteen vaikka se välillä voi tuntua toivottamalta.

Hur vet man ifall man kan lita på någon? / Mistä voi tietää voiko luottaa ihmiseen?
- Detta är en väldigt svår fråga eftersom det inte finns en handbok på hur man vet att man kan lita på någon. Det går inte att veta förrän man provar. Personligen brukar jag börja med att berätta små saker som kanske inte har en stor betydelse och så ser jag ifall saken går vidare. Dessutom kan man ju tänka så här: ifall den här personen du inte vet om du kan lita på brukar berätta ofta om saker och ting hen inte borde få berätta om andra människor så är hen kanske inte den mest pålitliga personen. Tyvärr litar vi alla på fel människor ibland men vi lär oss av våra misstag.

- Tämä on erittäin vaikea kysymys, sillä ei ole mitään ohjekirjaa siitä, että mistä voi tietää voiko ihmiseen luotta. Sitä ei voi tietää ennen kuin koittaa. Itse teen uusien ihmisten kanssa niin, että aloitan kertomalla pikku asioita joilla ei ole niin suurta merkitystä ja sit nään jos asia menee eteenpäin. Voit myös ajatella näin: jos ihminen josta olet epävarma, kertoo sulle usein asioita joita hänen ei pitäisi niin sitten hän ei ehkä ole luotettavin ihminen. Valitettavasti tulemme kaikki luottamaan väärään ihmiseen joskus, mutta virheistä oppii.

Hurudan är en god vän? / Minkälainen on hyvä ystävä?
- Vi har troligen alla en egen uppfattning om hurudan en god vän är men här är några saker en god vän består av i allmänhet: det är en person som inte vill att du skall visa någon ting åt hen, det är en person som accepterar dig såsom du är och det är en person som finns alltid för dig oberoende vad som hänt.

- Meillä kaikilla on luultavasti oma käsitys siitä, että millainen on hyvä ystävä, mutta tässä on pari asiaa jotka löytyy hyvästä ystävästä näin yleisesti: se on ihminen joka ei halua että näytät hänelle jotain, se on ihminen joka hyväksyy sut sellaisena kuin olet ja se on ihminen joka on aika sun tukena vaikka mitä tapahtuisi.

Hur kan jag hjälpa en person som lider av depression eller ätstörning? / Miten voin auttaa ihmistä, joka kärsii masennuksesta tai syömishäiriöstä?
- Dessa två sjukdomar är väldigt allmänna här i Finland, speciellt bland unga. Mitt tips här är att få personen som lider av någondera sjukdom på vård. Steg ett kan vara att man kontaktar kuratorn på skolan. En person som lider av dessa sjukdomar behöver gå till en psykolog och en läkare för att få hjälp och detta kan du hitta här i Vasa från t.ex. Vasa centralsjukhus eller Klaara. Jag skulle personligen gå först till sjukhuset till en läkare som kan diagnostisera och en läkare brukar oftast ha kontakter för vidare behandlingar. Kom ihåg att de här två sjukdomarna är långvariga - man tillfrisknar inte direkt och ibland kan sjukdomarna komma tillbaka. Det är oerhört viktigt att du har tålamod och stödjer personen som lider av sjukdomen. Ett tryggt nätverk är redan ett stort hjälp!

- Nämä kaksi sairautta ovat erittäin yleisiä Suomessa, varsinkin nuorten keskuudessa. Neuvoni tässä on, että ihminen joka kärsii näistä sairauksista, pitää saada hoitoon. Ensimmäinen askel voi olla, että ottaa yhteyttä koulukurattoriin. Ihminen joka kärsii näistä sairauksista tarvitsee terapeuttia ja lääkäriä jotka löytyy täältä Vaasasta esim. Vaasan keskussairaalasta tai Klaarasta. Itse menisin ensin sairaalaan lääkärin luokse joka voi diagnostisoida tämän ihmisen. Lääkärillä on myös useimmiten yhteyksiä jatkohoitoihin. Muista, että nämä kaksi sairautta ovat pitkäkestoisia - he eivät parane heti ja välillä sairaudet voivat tulla takaisin. On erittäin tärkeetä, että sulla on kärsivällisyyttä ja että tuet henkilö joka sairastaa. Turvallisesta sosiaalisesta verkostosta on jo suuri apu!


- Jessica